Hyttgården

Hyttgården

Hembygdsområdet i Töre med Hyttgården och tillhörande byggnader.

Så började det..

I samband med nedläggning av Törefors AB i slutet av 1950-talet skänktes Hyttgården till Töre by för att användas som hembygdsgård. Hyttgården renoverades till sin nuvarande utformning 1972 med museum, samlingslokal arbetarbostad och en mindre bostadslägenhet som idag används till personallokal. Hembygdsföreningen bildas

Töre hembygdsförening bildades 1969 och har genom mestadels frivilliga insatser lyckats skapa många verksamheter/aktiviteter under drygt 40 års verksamhet. Ett antal hus med anknytning till bruket har flyttats till hembygdsområdet. Hembygdsföreningen har köpt och renoverat masmästar -bostaden, gamla skolan – som är kommunens äldsta – är flyttad till den plats där Törefors bruks egna skola stod på 1850-talet. Töre byamän som äger en del av marken har vid flera tillfällen skänkt tomtmark till hembygdsföreningen där förutom Hyttgården även masmästarns, hans snickarboda, hans bagarstuga, bergmästare Quensels härbre från Johannesro, grosshandlare Jonssons varumagasin samt redan nämnda gamla skolan.

Så används byggnaderna

Hembygdsmuseets två rum som är inrymda i Hyttgården har järnhanteringen som huvudtema men även sågverks – och sjöfartsepoken är representerade. En tidigare bostadsdel/lägenhet för stångjärnssmeder visar hur man bodde på 1800-talet.

Hyttgårdens vindsvåning är inredd med en samlingslokal och ett rejält kök som utnyttjas flitigt vid sammankomster av olika slag.

I masmästars bodde masmästare Eriksson med familj när han kom till Töre 1773 för att bygga och driva masugnen, som var i drift mellan 1875 till 1888. I byggnaden bedrivs sommarkafé, försäljning av hantverk samt konferensverksamhet.

Bagarstugan och snickarboden kommer från masmästare Erikssons boställe. I snickarboden utförs nödvändiga underhållsarbeten och möbelrenoveringar. Bagarstugan är sammanbyggd med snickarboden och har ursprungligen varit ett bostadshus för marklösa – så kallade ”inhyses”. Bagarstugan hyrs ut vår och höst och utnyttjas flitigt för bakning av klådda mm till sommarfesterna.

Bergmästare Quensels härbre är ett av Norrbottens största med två rum på nedre botten och ett stort vindsrum. Målsättningen är att använda härbret som sommarmuseum.

Grosshandlare Jonssons magasin används för närvarande som förråd.